Dödsbo och deklaration – vad gäller?
Det är något många inte tänker på: ett dödsbo måste deklarera. Precis som en levande person. Och det kan bli dyrt att missa det.
Varför måste ett dödsbo deklarera?
Ett dödsbo är en juridisk person som uppstår vid dödsfallet och existerar tills arvet är fördelat och dödsboet är upplöst. Som juridisk person har dödsboet samma skyldighet som en privatperson att lämna in en inkomstdeklaration.
Vilket år ska dödsboet deklarera?
Dödsfallsåret: det år personen avled ska dödsboet deklarera precis som den avlidne skulle ha gjort. Deklarationen gäller inkomster från årets början fram till dödsdagen.
År efter dödsfallet: om dödsboet har haft inkomster – hyresintäkter, räntor, vinst från försäljning – måste dödsboet deklarera även för dessa år.
Viktiga detaljer
- Sista datum för inkomstdeklaration: 4 maj
- Förseningsavgift: 1 250 kr – fördubblas vid tre månaders försening
- Dödsboet tilldelas eget organisationsnummer om det är oskiftat efter dödsfallsåret
- Ni kan ansöka om anstånd hos Skatteverket om ni behöver mer tid
Vad ska ingå i deklarationen?
- Den avlidnes inkomster fram till dödsdagen
- Ränteintäkter och räntekostnader
- Eventuell vinst eller förlust vid försäljning av bostad, fonder eller värdepapper
- Hyresintäkter om dödsboet hyr ut bostaden
Hur deklarerar man?
Ni kan deklarera digitalt med BankID via Skatteverkets e-tjänst, eller skicka in deklarationen på papper. Skatteverket skickar ut deklarationsblanketten till dödsboets adress.
Det är dödsbodelägarna som gemensamt ansvarar för att deklarationen skickas in. De kan göra det tillsammans eller utse en person som sköter det.