Ensamstående utan arvingar – vad händer med dödsboet?

De flesta tänker inte på det, men det händer: en person dör utan att lämna efter sig make, barn eller andra nära anhöriga. Vad händer då? Vem tar hand om dödsboet?

Arvsordningen i Sverige

Enligt ärvdabalken gäller en bestämd arvsordning med tre arvsklasser.

Första arvsklassen: bröstarvingar – barn, barnbarn och så vidare. Andra arvsklassen: föräldrar, och om de är avlidna träder syskon in. Tredje arvsklassen: mor- och farföräldrar, och om de är avlidna träder mostrar, morbröder, fastrar och farbröder in.

Kusiner ärver aldrig enligt lag.

Om det inte finns några arvingar alls

Om ingen arvinge kan hittas och det inte finns något testamente, tillfaller arvet Allmänna Arvsfonden – en statlig fond som fördelar medlen till ideella organisationer som gynnar barn, ungdomar och personer med funktionshinder.

Kammarkollegiet är den myndighet som företräder Allmänna Arvsfonden och ansvarar för att dödsboet utreds och avvecklas.

Vad händer praktiskt?

Om det inte finns några kända anhöriga tar vanligtvis begravningsbyrån, socialtjänsten i kommunen eller Kammarkollegiet det praktiska ansvaret. Kommunens socialnämnd kan ha ett ansvar för att ordna med begravning om det inte finns någon som kan eller vill göra det.

Testamentet – det enda sättet att styra

Den som vill säkerställa att arvet går till en specifik person eller organisation måste upprätta ett testamente. Utan testamente gäller arvsordningen enligt lag – och i sista hand tillfaller arvet staten via Allmänna Arvsfonden.

Om du är anhörig och inte vet om det finns fler arvingar

Skatteverket kan hjälpa till med en släktutredning via dödsfallsintyget. En begravningsbyrå eller jurist kan hjälpa till med att identifiera arvingar om situationen är oklar.