Särkullbarn och arv – vad gäller?

Särkullbarn är barn från ett tidigare förhållande. De har starka rättigheter i Sverige – och det påverkar hur arvet fördelas när föräldern dör.

Vad är ett särkullbarn?

Ett särkullbarn är ett barn som den avlidne hade med någon annan än den nuvarande partnern. Det kan vara barn från ett tidigare äktenskap, ett samboförhållande eller utom äktenskapet.

Det spelar ingen roll om barnet är vuxet eller hur relationen såg ut – rättigheterna gäller oavsett.

Vad har särkullbarn för rättigheter?

Särkullbarn har rätt att kräva sin laglott direkt när föräldern dör – de behöver inte vänta tills den efterlevande maken eller sambon också dör.

Laglotten är hälften av arvslotten – det vill säga hälften av det barnet annars skulle ha ärvt enligt arvsordningen.

Vad innebär det i praktiken?

Om den avlidne var gift och hade särkullbarn kan situationen bli komplicerad. Den efterlevande maken kanske måste sälja bostaden för att kunna betala särkullbarnets laglott.

Det är en av de vanligaste anledningarna till att vi rekommenderar jurist – när det finns särkullbarn och gemensam bostad i samma dödsbo.

Kan särkullbarn vänta med att kräva arvet?

Ja – ett särkullbarn kan frivilligt välja att vänta och låta den efterlevande maken eller sambon behålla egendomen med fri förfoganderätt. Det kallas att särkullbarnet efterger sin rätt.

Risken med att vänta: den efterlevande ärver med fri förfoganderätt och kan använda egendomen som hen vill. Det särkullbarnet slutligen ärver kan vara betydligt mindre.

Vad gäller om det finns testamente?

Ett testamente kan aldrig ta bort ett särkullbarns rätt till laglotten. Däremot kan testamentet påverka fördelningen av resten av arvet.

Om testamentet kränker laglotten måste särkullbarnet aktivt kräva jämkning – skriftligen till testamentstagaren – inom sex månader från delgivning. Görs det inte i tid gäller testamentet fullt ut.